Sök 

Mr X

Mr X : En tidigare UFO arkivarie



En intervju gjord av Bill Ryan och Kerry Lynn Cassidy.

Bill: Jag är Bill Ryan.  Jag är skapare av webbsidan serpo.org som finns på nätet sedan mitten av november 2005.  En av funktionerna på den webbsidan handlade om en kontaktform där jag uppmuntrade besökare att kontakta mig med någon information, kommentarer, tankar, frågor som de kanske hade.  Och naturligtvis, min ursprungliga intention var att uppmuntra till en dialog om Serpo självt.  Men jag var redan från början medveten om möjligheten att folk kanske tog kontakt för att prata om någonting helt annat, vilket jag naturligtvis välkomnade.

Och en sådan man är nu här och jag talar med honom, det är en stor glädje för mig.  Jag kommer inte att identifiera honom av uppenbara skäl.  Han har en mycket intressant historia att berätta om sin personliga interaktion med reliker och dokument och artefakter och filmer från en hel serie av utomjordiska möten med början i Roswell 1947.  Och det blev helt klart att efter att den här mannen hade kontaktad mig och bara sa att han hade en intressant historia att berätta, och han berättade en eller två små detaljer om det, så plockade jag upp den bollen och förstod att det var någonting här av betydande vikt.  Det hade ingenting att göra med Serpos historia men det skulle bli något som är av ansenligt intresse för varje allvarlig studerande av Ufologi.

(Till Mr X): Jag undrar om jag får be dig att bara summera din historia i några meningar, just så att tittarna här får en idé om varför jag omedelbart insåg vad du hade att säga och såg att det var så viktigt.

Mr X: (rösten elektroniskt förändrad) Ja, jag hade… min ursprungliga kontakt hade varit att jag inte hade sett någonting i min upplevelse som hade något att göra med Serpos historia men att jag hade annan information.  Och i grunden vad den informationen var, var att jag hade spenderat sex månader på ett rymdfartsföretag… jag är inte militär.  Jag har aldrig varit en militär person… jag arbetade under sex månader med att arkivera artefakter, videor, filmer, bilder och dokument som hade att göra med myndigheternas inblandning i UFO-projekt, forskning och den sortens material.

Bill: Och detta var vilket år?  80-talet?

X: Yeah, 84, 85. 

B: All right.  Och vad exakt gick ditt jobb ut på?  Och vad för sorts material fick du i din hand under den tiden?

X: Ja, jag var i stort sett en kontorist med ett säkerhetstillstånd (småskrattar) och jag fick nytt material varje dag.  Ibland fick de delas upp i olika grenar av tjänster, ibland delades de upp till hemligstämpling.  Ibland fick de delas upp beroende på vad innehållet var.  De flesta av dem var förseglade.  Där var artefakter från kraschade farkoster, där var diskar från kraschade farkoster.  Där var mest bilder och dokument från USAs regering och alla grenar inom regeringen och också från rymdfartsföretag.

Kerry Kassidy: Kan du tala om för oss vad för sorts stämpel dessa dokument innehöll?

X: Stämplar? Hemligstämplar?  “Topphemligt”. “Secret.  Eyes only.”  Hemliga kodord. Mängder av dem fick bara öppnas av auktoriserad personal.  Jag menar, jag arbetade i dokumentation, så jag kände till märkningarna på dokumenten och jag visste vad jag kunde ha sett i mitt vanliga arbete och, ni vet, saker som inte var korrekt märkta måste jag märka om. Så jag var inblandad i den sortens arbete.  Mycket av det var militärt som inte var märkt med någon klassificering överhuvudtaget. Vilket för mig var något underligt, men det var så en del av dem var, bara förseglade kuvert med ingen märkning alls.

K: Vad fångade ditt öga första gången du såg den här informationen som faktiskt fick dig att ruska på huvudet?

X: Ja, det var något jag hade trott på för en ganska lång tid och att kunna faktiskt se bevis på det var för mig antagligen något av det bästa som någonsin hänt mig.  Det är så jag känner för detta.

 B: Jag kan verkligen föreställa mig det.  Och, sedan du började att komma ut med den här informationen, har en eller två personer kallat dig ”Roswellmannen”.  Är det bara på grund av, jag menar, var det här materialet bara från Roswellkraschen eller var det från andra, låt oss säga, interaktioner och tidsperioder också.

X: Oh, ja, det var material för uppbackning, förfrågan om och bestämmande om, kunskap som hade att göra med, ta hand om, utomjordingar och farkostkrascher och återhämtning och utrustnings återställande.  Den sortens saker.  Alla sorters saker.

B: Så faktum är att där var en hel kors-sektion av regering/utomjordisk interaktion mellan år 1947 och…

X: … nuvarande datum.

B: Wow. OK.

K: Du nämnde att du noterat att där fanns ett antal krascher och att du faktiskt talade om för oss det antalet. Kan du berätta för mig vad antalet av krascher är som har hänt genom åren?  

X: Över femtio.

B: På amerikansk jord?

X: Amerika och utomlands.   

B: Någon aning om antalet av olika utomjordiska arter som var involverade i dessa krascher?

X: Nej, jag minns inte, jag kan inte komma ihåg det men jag minns att jag hittade åtminstone fem olika typer.

B: Och såg du fotografier av dessa varelser?

X: Fyra av dem. Fyra olika sorter. 

B: Fotografier av fyra olika varelser.

K: Och kan du beskriva dem?

X: Ja, det var… min favorit var alltid de långa, brandgula, som i dokumentationen påstods vara skaparna av vad vi kallar de Grå, den sortens vanliga grå utomjording som har en sorts vass haka.  De orange var längre, tunnare, hade ett mer runt ansikte men hade ändå de stora ögonen.  Dessa var de två mest utmärkande.  Det fanns också en annan ras som var nästan lik de Grå men var kanske en liten bit mer bleka och en liten bit mer kompakta, men samma storlek, nästan kusiner till de Grå. Nästan. Och sedan var där tal och bilder av varelser som såg ut precis som ni och jag, bara det att de hade vitt skinn.  På sätt och vis lik Mr Ryan här med de blå ögonen.  Ljusare hår, dock.  Det var de som, från vad jag har läst på internet… jag har aldrig läst dokumentationen av det här… som erbjöd sig att rädda oss om vi nedrustade våra atomvapen och sådana saker.

B: Men du såg aldrig detta i dokumentationen?

X: Nej, det gjorde jag inte. 

B: Så, all right.

K: Fanns det dokumentation om avsikten bakom besöken, besökarna?  Med andra ord, varför de var här?

X: Ja, det fanns det.  Det hade att göra med att de var rädda för vår atomvapenkapacitet och för att vi både kunde förstöra oss själva och kanske andra arter där ute i rymden, för vi var förskräckligt nära till rymdresor vid den tidpunkten. 

B: Och var detta en hypotes från myndigheterna eller något som du läste i dokumentationen eller något lika definitivt som det?   

X: Detta var definitivt känt genom kontakt.

K: Förklarade de hur de kommunicerade? 

X: Ja, de var telepatiska.

K: Telepatiska?

X: Ja.

K: Refererade de till fjärrsyn eller, du vet, hur människorna hanterade det? 

X: Korrekt. I varelse-till-människa, telepatiskt, skulle de sitta där, tvärsöver, som ni och jag sitter just nu och jag skulle bara titta på dig och du vet vad jag vill.  Vi skulle kommunicera genom våra sinnen.  Den sortens saker.  

B: Hade du någon sorts, någon känsla av, hur många av dessa varelser som var, låt oss säga, aktiva gäster hos den amerikanska regeringen på det sättet att kommunikation som den var möjlig.  Var det bara en eller två?

X: Fem till tio, så vitt jag vet.  Jag tror, enligt min åsikt var där många fler.

K: Dokumentationen påvisade fem till tio?

X: Om man tittar i dokumenten så bevisades fem till tio.

B: Vad annat avslöjade dessa utomjordingar om sig själva i den här pågående dialogen med den amerikanska regeringen?

X: Att vi är ättlingar till dem.  Att vi faktiskt har skapats här på Jorden från deras genetiska material.  Att vi är genetiskt skapade och satta här och att vi var en av deras livsraser.  Det var en viktig sak jag läste.  Också att de påstår att det var de som ansvarade för att Jesus Kristus inkarnerade på den här Jorden för att lära oss andlighet och att låta oss evolvera förbi girighet och det som Bibeln kallar synd.  Jag bara vet att den mänskliga konditionen orsakar att vi vill bevara oss själva.  Den orsakar girighet och livets överlevnadsförmåga och allt det där.

B: Och nämndes det speciellt i dokumentationen?

X: Det hänsyftade på det.  Jag kan inte säga att det var speciellt stavat på det sättet, men det var hänsyftat till det.

K: Vad var hänsyftat till?

X: Undervisningen av mänskligheten till att utvecklas till ett högra plan, där vi skulle inse att vi alla är en art och vi är av samma material, både energimässigt och fysiskt.  Och det finns inget behov av att kämpa i krig mot varandra och det finns inget behov av pengar… den sortens jordiskt stoff som vi på sätt och vis är stolta över och som vi får vår identitet från. Därför att, enligt dem, så har de inte sådana saker.  De ser inte på sina kroppar som vi gör. Den är inte en ägodel för dem, den är ett fordon.  

K: Såg du några bilder?

X: Organiserade varelser, farkoster, för det mesta flygande skepp och mängder av dem från långt avstånd men en del rapporterade iakttagelser som kunde sägas vara ”hollow” (tomma). Många var rymdskytteluppdrag.

K: Fotografier?

 X: Ja, där fanns fotografier, svarvita för några äldre foton.

K: Är det några särskilda fotografier som du kommer att tänka på som verkligen sticker ut?

X: Vad jag sa i den andra intervjun att jag hade hand om var vad som slog mig mest först, det var att jag såg bilder och dessa hade etiketten ”Hawaii”.  Det var från en skrivmaskin så det var ganska gamla bilder, de var svartvita av ett skepp som gick ner i vattnet men jag kunde inte se något skvättande.

B: OK. Av ett rymdskepp?

X: Ett tefatsformat skepp och allt jag kunde se av det var ljus.  Och det var inte suddigt, dock. Det var ett ganska bra fotografi.

B: Från vilket avstånd?

X: Fem eller sex hundra yards, kanske en kvarts mile bort (ca 400 meter).

B: OK.

X: Så på en 8 x 10, disken var som två inches, två och en halv inches (tum).  Det var ett ganska bra foto.  När jag såg dem, för jag hade aldrig tänkt på den aspekten av utomjordingar, att de skulle ens tänka på att gå ner i vattnet, eller… senare när jag tänkte på det så var det som kanske det var där de kom ut ifrån.

B: Så vatten är bara en annan vätska?

X: Bara mer tät än luft.

B: Om vi går tillbaka till utomjordingarna själva… var där någon dokumentation om var dessa kom ifrån? 

X: Den dokumentation jag såg överensstämde med Serpos berättelse om Zeta Reticuli.

B: Zeta Reticulie, all right.  Och inget omnämnande av andra stjärnsystem eller källa?

X: Nej.

B: Okej.  Och var där någonting där som kunde tolkas som ett hot mot den mänskliga rasen eller till individer?  Till exempel fanns där något där om bortföranden eller om delaktighet med någon sorts kontrollscenario över befolkningen?

X: Ingenting alls sådant.

K: Något om utomjordisk teknologi? Var där någon indikation på att vi blir, du vet, tekniska...

X: Där fanns dokumentation på mottagande av saker men inte givits några manualer, den sortens stoff.  Såsom här är det, titta på det och undersök det och det här är vad det gör och här är det.

B: Okej.  Någon hågkomst där om… i vilken värld den teknologin, någonting… talar vi om?

X: Jag kommer ihåg kraftkälla men mer kommunikation.

B: Vad minns du om det?

X: Ingenting om vapenarsenal.  Vi fick inte tillgång till några vapen.

B: Vad kommer du ihåg när det gäller kommunikationsutrustning?

X: Inte så mycket.  Bara att där var folk som försökte lura ut hur sakerna fungerade, inte någon indikation på vad de gjorde eller hur långt de nådde.

B: Vad lärde du dig om… av risk att använda ordet i det inkorrekta sammanhanget…  den andliga bakgrunden av de här utomjordingarna?  Lärde du dig någonting om sättet de relaterar till, antingen de hade en andlig själ som motsätter sig…

X: Definitivt kommunicerade de med oss som om de var andliga som vi är, så de såg likheter mellan oss i olika sammanhang.  Och sedan talade de om att återskapa sina kroppar och att deinte ser på sina kroppar som en ägodel.  De såg på sina kroppar som ett transportfordon för att ta sin själ från en plats till en annan eller för att vara ett hem för själen.  Den var inte en helgad egendom som den är här på Jorden för mänskligheten.

B: Det är som om de är chauffören i en bil och när sedan bilen blir…

X: Yeah, jag skulle likna det med chauffören i en bil, men alla har exakt samma bil och där finns en oändlig tillgång på dem.  Du behöver inte betala för den, du äger den inte, den är inte speciell, den är bara där.

B: Vad skulle hända med dessa människor när deras kroppar dör?

K: De förlorar inte sina minnen? Är det riktigt?

X: De har inte död som vi har. De glömde inte.  De vet innan kroppen skulle dö att det skulle ske och de gick bara iväg och fick en ny och deras kropp var ganska kvickt borta efter att de hade gått.  Så livet fortsatte för dem och de levde någonstans mellan 200 till 400 år. 

B: Två till fyrahundra år skulle vara varaktigheten av ett liv?

X: Det är hur det formulerades enligt våra representanter här.

K: Hur är det med namn på militärer eller presidenter vid tiden för dokumentationen?

X: Jag minns att jag läste Truman och Eisenhower men inga andra.

K: Så Truman och Eisenhower kände till detta?

X: Jag såg bevis för att de visste.  Jag tror att de flesta presidenter, om inte alla, från då till nu, vet.  Jag vet inte hur stor tillgång de har, men jag tror att de vet.

B: Var det någonting du läste vid den tiden på 80-talet som hänförde sig till framtiden?

X: Ja.  Det talades om dem, vad som beskrevs som en masslandning 2012, vid slutet av året.

B: Vid slutet av år 2012?

X: En masslandning.

B: Och det var ett datum du läste i dokumentationen? 

K: Och var det något som utomjordingarna skulle tala om för amerikanarna att det skulle hända? Eller var det…

X: Ja, de talade om för dem att det skulle hända oavsett om de ville det eller inte.

K: Och fanns det en orsak till att de valde det året?

X: Under en lång tid trodde jag bara att det fanns många civilisationer på den här planeten, kanske fortfarande är, men en del som var här och inte är här längre, de känner till den dagen och varför den var så viktig

B: Så det finns en känsla av en oundviklig framtid…

X: Ja.

B: … som kommer närmare.

X: Ja.

B:Och detta är dokumenterat.  Och just nu är vi inte så många år ifrån där.

X: Nej, det är vi inte (småskrattar).

B: Hur får det dig att tänka och känna med de erfarenheterna du har haft?

X: Jag välkomnar det för jag tror inte att det finns någon annan, ah… någon fientlighet mot oss.  jag tror inte… jag tror att vad som kommer att vara mer störande är hur regeringen tar hand om det och hur den behandlar medborgare som kanske vill veta mer.    

B: Har du några observationer eller tankar om hur det har behandlats för ögonblicket?

X: Yeah. Mycket dåligt.

B: Mycket dåligt.  Så om du vore chef för en avslöjande operation, hur skulle du göra?

X: Om jag måste börja nu så är det ett tufft jobb.  Jag tror att det borde ha startats för länge sedan.  Jag tror att det skulle ha börjat vid Roswell och att man inte skulle ha dragit bort den tidningsartikeln eller rapporten från radion.  Jag skulle ha låtit det fortsätta.  Och jag skulle ha välkomnat dessa kvalificerade vetenskapsmän och andra till att komma in och tala om detta så att vi kunde ha gjort observationer först, tills det var mer kommunikation, att vi hade upptäckt varelser och återställt varelser som levde… därför att där är flera krascher där de var helt sönderslagna och döda.

B: Och på de varelser som inte överlevde gjordes obduktioner?

K: Såg du verkligen några obduktionsrapporter?

X: Ja, det gjorde jag. 

B: Kommer du ihåg vad du läste i dessa obduktionsrapporter om deras fysik och biologi?

X: Allt jag minns att jag läste om är att deras blod var klorofyllbaserat och att de inte åt, smälte maten som vi gör.  De har inga magar och har inget avfallsmaterial som vi har i vår traditionella människa.  De är som en korsning mellan något liknande en planta och ett djur och de samlar sin energi genom att absorbera mineraler genom sitt skinn.  Och de använder ljus för fotosyntesi. 

K: Jag var nyfiken på vad dina egna personliga erfarenheter har varit.  Har du någon gång haft, låt oss säga besök, sedan du lämnade jobbet, som Män i Svart eller utomjordiskt besök?

X: Jg har aldrig sett ett UFO i mitt liv. Jag väntar på det.  Inga iakttagelser, ingenting.  Ja, jag har aldrig gjort något av detta tidigare… då… annat än att under de senaste två eller tre månaderna talat med Mr Ryan här.

K: All right. Jaa, tack så mycket för din ärlighet och att du kommit fram så fantastiskt rättframt och vi hoppas få höra mer från dig.

B: Och detta är en verklig hjälp, du är en modig man.  Tack så mycket.

X: Tack själva!

 
 
 
 
  







Stöd Project Avalon - Gör en donation:

Donate

Tack för din hjälp.
Din generositet gör det möjligt
för oss att fortsätta vårt arbete.

Bill Ryan

bill@projectavalon.net


unique visits

Google+