Search

__________________________________________________________

Klaus Dona:
Den dolda historien om den mänskliga rasen

Klicka här för PDF versionen av intervjun (20 sidor)

Klicka här
för video presentationen

 



Mars 2010

BILL RYAN (BR): Detta är Bill Ryan från Project Camelot och Project Avalon.  Idag är det den 20 februari 2010 och det är mitt stora privilegium att få möta Klaus Dona igen.  I den här videopresentationen kommer det att bli en intervju som är annorlunda, för jag kommer inte att prata så mycket här, kanske inte alls!

Klaus kommer att göra en ljudkommentar på en av hans extremt speciella, ovanliga och fascinerande diabildsshow på de artefakter och de olika fenomen som han har forskat i, undersökt och utrett personligen över hela världen, allt relaterat till vad jag tror man kan rättmätigt kalla Den Dolda Historien om den Mänskliga Rasen.  Skulle du säga att det var en bra summering, Klaus?

KLAUS DONA (KD): Det är en mycket bra summering, ja.

BR: (skrattar) Så jag kommer att dra mig tillbaka här och vad som nu följer - bara slå er ned och njut av denna diapresentation.  Klaus kommer att ta er genom sin egen resa… ni kan resa med honom på hans egen resa genom hans egna upptäckter.  Och sätt igång, Klaus!  Vad är det vi ser här? Jag kan se en hel uppställning av pyramider.  Vad är innebörden i det?


KD: Innebörden är att du kan finna pyramider över hela världen, på varje kontinent.  Frågan är när och vem som byggde dessa pyramider?  Varför många av dessa pyramider över hela världen ser ut på ett liknande sätt? 

En annan fråga är: Existerade det verkligen en global civilisation? Jag tror att många av våra vetenskapsmän faktiskt talar om för oss att en gång för mycket länge sedan existerade en global civilisation, men för hur många tusen år sedan vet vi inte.

De flesta i Project Camelots publik kanske känner till historien om en stenpyramid som hittades 1984, 25 meter under havsnivån i Japan på ön Yonaguni som är den sydligaste av de japanska öarna och hör till Ryukyu Island Group.

Det pågår fortfarande en strid bland vissa internationella arkeologer, som säger att dessa monument gjordes av naturen.  Men min vän, professor Masaaki Kimura, har under flera år sedan dess gjort forskningar inte bara på detta monument utan också funnit flera andra i närheten.  På den högra sidan nertill har du en modell.


Och en sak som naturen definitivt inte gör… på toppen av två plattformar på det här monumentet är en enorm stensköldpadda och en enorm stenfågel – som en örn.  Naturen gör många saker, men inte ett sådant exakt, perfekt monument.

Och frågan är, var är alla stenarna?  Om naturen skulle ha gjort dem… brutit ner… var är dessa stenar? Där är också gator och där finns även en stenstadium som Roms Colosseum med sittplatser i stenrader och stentrappor.  Naturen är fantastisk, den gör många, många fantastiska saker, men inte sådana här perfekta byggnader!

Här har ni en enorm stensköldpadda och ni kan se också hur liten dykaren är jämfört med det här stora monumentet. (lägre vänster bild). 


Här har ni en gata med steg som går uppåt.

Här igen en mycket nära bild, bara för att se storleken på det här enorma monumentet

Forntida Världskarta


Här kan man se en del kartor över världen.  På toppen, på den högra sidan (förstorad, höger) kan man se Piri Reis-kartan som användes redan lång tid före Kristoffer Columbus anlände till Amerika och ni kan se hur perfekt den här kartan var redan i början av 1500-talet där den visar delar av Europa, av Spanien, Portugal, Västafrika och också en del av Sydamerika.  Vi vet inte ens nu vem som kunde göra en så perfekt karta redan för århundraden sedan.

På resten av Piri Reis-kartan, som vi inte visar i den här bilden, kan man också se Antarktis utan is.  1956 fann forskare att Jorden under ismassan på Antarktis är exakt likadan som Piri Reis-kartan visade, så den här Piri Reis-kartan borde vara åtminstone äldre än 10-12 000 år. Men nästa fråga skulle vara: Vem kunde göra en så underbar världskarta?

På vänster sida, längst upp, ser ni Atlantis (förstorad till vänster) gjord av Althanasius Kircher, och kartan är på baksidan.  Han gjorden den på andra sidan och ni kan se kontinenten mellan Europa, Afrika och också Amerika.

Och ni kan se på den vänstra sidan nertill (på det första fotot av olika kartor, förstorad till vänster) olika sidor av en enorm världskarta i sten.

Denna världskarta i sten hittades 1984 i Ecuador när man grävde efter guld. Den hittades i ett tunnelsystem under jorden med 350 andra artefakter som inte passar in i någon känd och existerande sydamerikansk forntida colombiansk kultur.


På den här stenkartan (vänster) är en naturlig kvartslinje, en vit sådan.  Detta är framsidan av världskartan i sten och ni kan se ungefär till Främre Asien, nära Saudiarabien.  Ni kan se en inläggning av ett öga och från det ögat till höger och till vänster är en naturlig kvartslinje som går på den högra sidan över Indien och Thailand.  Och där är också en lång ö på den högra sidan, vilken professor Kimuras forskning gav honom föreställningen att från den nordligaste japanska ön till längst ner efter Taiwan existerade en gång en enorm kontinent… men då måste den här världskartan vara äldre än åtminstone 10-12 000 år.
 
Här är baksidan och ni kan se på den högra sidan när kvartslinjen passerar i Atlanten en kontinent, Atlantis, som i våra dagar inte existerar längre.  Sedan korsar den vita linjen en del av Sydamerika.
 
Här har ni en närbild och ni kan se exakt Bay of Guayaquil och en inläggning som går upp till norr och en rund inläggning som visar exakt platsen där man fann dessa artefakter.  Och där är också den bästa kvalitén på vatten som existerar i världen.

Ecuador


En annan mycket intressant artefakt som hittades på samma plats i Ecuador är den så kallade Pyramiden med Ögat.  Ögat är en inläggning.  Stenen är grå och vit och den har tretton steg. Den ser exakt likadan ut som Pyramiden med det Skinande Ögat på endollarsedeln. 

Om man sätter den här pyramiden under svart ljus så lyser ögat mycket starkt och det ser verkligen ut som ett öga, men inte särskilt likt ett mänskligt öga.  Här är en närbild på ögat och ni kan se färgerna på inläggningen.

På bottnen av den här pyramiden ser man inläggningen av små guldplattor som visar Orions stjärnkonstellation och man ser en okänd skrift.

Översättning som professor Kurt Schildmann gjort, han var president av German Linguistic Association och talade perfekt mer än 40 språk… han kunde översätta den här skriften.  Han kallade den för-sanskrit för den är äldre än den äldsta skrift.  Översättningen av dessa fyra bokstäver som ni kan se här är: The son of the creator comes – Skaparens son kommer.

Vi har funnit samma skrift på stenar i flera länder som t ex Ecuador, Colombia, Illinois i USA, Glozel i Frankrike, Malta i Medelhavet, Turkmenistan, Australien i Sydcalabrien och i Italien bara för några få år sedan.  Det finns alltid stenar och keramik – terrakotta – med samma skrifter.

Det betyder att dessa skrifter existerade en gång över hela välden och det betyder också att det måste ha funnits en global civilisation äldre än sanskrit. Äldre än 6 000 år.  Professor Schildmann berättade också för mig att de här skrifterna liknar lite den indiska skriften och även skrifterna på Påskön.  Och han sa att detta är äldre än sanskrit.  Han kallade dessa skrifter för-sanskrit.


På den här stenen kan ni se två ögon på toppen och sedan kan ni se att den högra handen håller pyramiden och lägger den vänstra handen på toppen av pyramiden.  Det betyder att man visar hur man använder den här pyramiden med ögat.

På den här stenen ser man en inristning: en sittande man på en sten som håller pyramiden exakt som visades på den förra artefakten.  Från hans ögon går det ut strålar och på den högra sidan ser man två bugande personer.  På sitt huvud har han något som liknar en liten hjälm och från hjälmen går det upp något som liknar en antenn till ett underligt föremål ovanför.


Och här är ett foto av den upptäckta hjälmen.  Vi kan ännu inte göra en metallundersökning eller få fram vad för sorts metall som använts, men ni kan se att i centrum på hjälmen fattas någonting och det kan ha varit den här sortens antenn som visades på den förra artefakten.

Ett annat egendomligt föremål som hittats på samma plats är en stor jadekopp och tolv små jadekoppar.  De tolv jadekopparna är gjorda av människor, och var och en är lite annorlunda i storlek, om man fyller dem med vatten helt upp och man sedan fyller vattnet i den stora koppen, då blir den stora koppen komplett fylld.

Nästa underliga sak är att man kan se på de små kopparna nummer som ser ut som mayanska nummer, men om man jämför dem med Mayas nummer finner man att där är en viss skillnad.


På den stora koppen kan man se en perfekt inlagd stjärnkonstellation som också visar Orion och andra stjärnor.  Och på insidan av den stora koppan är det mycket, mycket magnetiskt och på utsidan av koppen nästan ingenting.  Professionella geologer säger att detta är omöjligt för om en sten har metallpartiklar på insidan så måste den vara lika magnetisk på båda sidor.

Här har ni en närbild av den stora koppen och ni kan se en perfekt inläggning av stjärnkonstellationer och de lyser mycket ljust om man sätter svart ljus på den.

Här är några små koppar som man kan få fram mer klart stilen på numren som är inlagda i ett besynnerligt material som också lyser under svart ljus.

En annan bit (till vänster), en jadeplatta med samma stjärnkonstellation inlagd som på den stora koppen och två personer som tittar upp mot skyn.  Och på nästa bild (till höger) kan man se att också deras ögon på de här två statyerna och stjärnkonstellationen lyser mycket starkt under svart ljus.

Det här var en gång en hårt formad brun sten som ändrade färgen i centrum av stenen till svart, vilket vanligen i naturen inte kan ske.  Ni kan se… om ni tittar mycket nära kan ni se ett ansikte med stängda ögon, med en mun, näsa, ett långt skägg och långt hår.  På den vänstra sidan är ansiktet, och även stenen, trasig.

Detta är baksidan på stenen.  Ni kan se en spiral och en triangel.  Centrum på triangeln är mycket magnetiskt och också lysande under svart ljus.

Här har vi baksidan av en kobra.  Kobran existerade aldrig i Sydamerika, men den här hittades på samma plats.

 
På den här sidan av kobrans huvud (till vänster) finns 33 linjer på längden, så 33 är också ett mycket mystiskt nummer sedan lång, lång tid tillbaka.   Och på den vänstra sidan och den högra sidan har ni sju punkter inlagda och kanske dessa är chakrana.  Även den här kobrans huvud är lysande starkt om man sätter svart ljus på den (till höger).

Ett annat föremål.  Här har ni ett perfekt arbetat delfinhuvud och även denna artefakt lyser under svart ljus.

Här (till vänster) har ni en sorts stenhjälm.  Man kan sätta den här granitstenshjälmen på skuldrorna eller man kan lägga sitt huvud på insidan av den.  Och de inlagda punkterna, som ni ser på den här hjälmen, sägs av en del experter vara exakt de akupunkturpunkter som finns på det mänskliga huvudet.  Här (höger) kan ni se hur det kanske har använts.

För några få månader sedan fann man på samma plats en oavslutad stenhjälm (vänster).  Så det betyder att även en del av dessa artefakter gjordes direkt i Ecuador, men för många, många år sedan.  Och även inläggningen på det här objektet är lysande under svart ljus, mycket ljust (höger).

Detta är en fantastisk jadeorm.  Och även de inlagda punkterna lyser under svart ljus.

Här (vänster) har vi en artefakt som är mycket perfekt ristad på baksidan, så det betyder att den kanske har använts till att sätta på framsidan av någons panna.  Ni kan se de två ögonen inlagda.  Och på andra sidan (höger) är det så kallade tredje ögat.  Kanske den här artefakten användes för någon ceremoni eller för meditation.

Här (vänster) har vi en jadeplatta med en inläggning av en spiral, också lysande starkt under svart ljus.  En annan är här (höger).  Ni kan se sju ringar inlagda i jadeplattan och också lysande under svart ljus. Kanske den här också kunde vara en representant för de sju chakrana

Här är en av de keramikfigurer som hittats där.  Det är ett fantastiskt mästerverk och frågan är: hur kan man göra den här artefakten ur en enda bit keramik?

Här har vi en annan pyramidsten, funnen också den i Ecuador. På toppen kan ni se pyramiden med ögat och där nere har ni flera spiraler och symboler.  En del av dem är mycket lika Churchward Naacal-plattorna som hittades 1880 i Indien och översättningen talade om den sjunkna kontinenten Mu.

Detta är marmor med en annan inläggning av en spiral, också lysande mycket starkt under svart ljus.

En annan sten (vänster) i pyramidform med inläggning av ett öga.  Här (höger) kan ni åter se pyramiden med ögat och på bottnen ser ni Orions stjärnkonstellation, de tre Orion-stjärnorna, vilken kanske sätter fokus på de tre pyramiderna i Egypten.

Här (vänster) ser ni en keramikstaty.  Ni kan se att stilen på den sittande inte är för-columbiansk stil.  Det ser mer ut som Lotusställningen från Asien. På toppen av den här statyn har vi en hatt med några punkter och det liknar ganska mycket många av de Buddha-statyer som finns.  Han håller en orm i munnen.  Ormen är ett mycket, mycket mystiskt och ofta presenterat objekt, så det betyder att den här statyn inte är från någon existerande eller känd för-columbiansk kultur.

Även den nästa (höger ovanför) kan ni se hur statyn sitter.  Det ser mer ut att peka på Asien. På toppen av hans huvud, igen, en mycket underlig hatt.  Och i centrum kan ni se som ett huvud av en groda.  Även grodan är ett mycket mystiskt djur i den gamla sydamerikanska för-columbianska kulturen, men även i Afrika och Asien.

Här (vänster) en annan keramikstaty som håller en slags platta i sin vänstra hand och det ser inte heller ut som den för-columbianska kulturen.  Detta är en annan mycket underlig artefakt (höger) som håller en påle med en orm.  Återigen har vi en orm här och frågan är var och vem gjorde den här statyn?

Bolivia


Detta är ett foto av Altiplano i Bolivia. Arkeologer och forskare har upptäckt att åtminstone före 4 000 år sedan hände ett mycket stort nedslag i Argentina och chockvågen av det här nedslaget förstörde många stenbyggnader i Altiplano i Bolivia.

Här är en bild av Puma Punku, en mycket besynnerlig plats nära Tiahuanaco i Bolivia, och ni ser ton av stenplattor med ett perfekt arbete på dem, förstörda.  Kanske var detta reaktionen på det stora nedslaget i Argentina.

Här till vänster ser ni min vän Giancarlo Bonfanti, en italiensk forskare, i centrum av det så kallade Sun Gate i Tiahuanaco i Bolivia.  En del forskare skrev att statyetterna på toppen av den här sidan av Sun Gate (höger) visar Venus kalender.

Här ser ni en av de stora stenplattorna från Puma Punku och ni kan se hur perfekt detta stenarbete var gjort.  Frågan är nu, kan man göra ett så perfekt arbete med enkla verktyg?

I närheten av det här området fann man skelett med en storlek av 2,6 meter.  Bilden på toppen (vänster) visar skallen på ett av skeletten och det ser ut som om det är deformerat.  Men dessa skallar är definitivt inte deformerade, de är naturligt skapade som ett ägg.

På det här fotot (till höger) ser ni hur stark käken på dessa skallar var. Detta är en bild på framsidan (längst ner till höger).


Och det mest intressanta fotot är det här, för ni kan se att toppen på skallen inte har de tre plattorna som vi har som Homo sapiens!  Detta visar oss att dessa skelett inte är Homo sapiens.  Vad vi möjligen kan göra är en DNA-undersökning och en åldersdatering på dessa skelett, för vi undrar väldigt mycket vad för typ av människor som existerade för länge sedan, och för hur länge sedan.

På de nästa bilderna skall jag visa er en del artefakter som hittats i närheten av de verkliga jättarna.  När jag för första gången fick den här masken (vänster) i min hand så försökte jag se genom de två ögonen.  Vid den tiden visste jag inte att de hade tillhört ett 2,6 meter högt skelett, jag undrade bara varför de gjorde masker som man bara kunde se ut från ett öga?  Men efter vetskapen om att dessa människor var över 2,5 meter så kunde jag föreställa mig att deras skalle naturligtvis var större än vår skalle och det var därför som de här maskerna var, för oss, överdimensionerade.

Detta är en annan mask från Bolivia (höger).  En annan (i mitten) med mycket vackra inristningar, många spiraler och många symboler, som vi också hittade i många andra kulturer,

Detta är en mycket tung stenstatyett och återigen kan ni se på toppen ett ormhuvud som går nedåt till baksidan på huvudet.

Detta är den andra sidan.  Ni kan se ormen här igen, så det betyder att ormen måste ha varit ett mycket, mycket viktigt djur i vår historias förflutna.

Här ser man en stenflöjt.  Det underliga här är att vibrationen av ljudet i dessa stenflöjter är exakt detsamma som våra hjärnvågor.  Så det betyder att dessa flöjter kanske användes för meditation eller för healing.  Och varje två hål är perfekt förenade med varandra.  Det betyder att man kan göra perfekta hål in i denna mycket, mycket hårda sten, men hur kopplar man, med enkla verktyg, ihop de två hålen på botten?  Detta skulle även i våra dagar vara ett svårt arbete att genomföra.

BR: Därför att den har formen av ett ”U” och det böjer sig runt insidan på stenen?

KD: Det är riktigt och med enkla verktyg kan du definitivt inte göra ett sådant arbete, och även hålen är mycket exakta.


Detta (vänster) är formen av en båt och man har tre flöjtpipor i slutet.  Här (höger) kan man se hur perfekt de är gjorda.

Detta är en annan flöjt, mycket liten.  Man kan endast använda den med ett mycket mjukt blåsande och ljudet är som ljudet hos en delfin.

Detta är en artefakt som vi inte har en aning om hur den användes.

Colombia

Nu är vi i Colombia.  På de nästa få fotografierna skall jag visa er mycket underliga artefakter från Colombia i Sydamerika.

Den mest berömda industridesignern och arkitekten i Colombia, professor Jaime Gutierrez, samlar på underliga artefakter från århundraden tillbaka från sitt land.

Hans mest betydelsefulla stycke är den så kallade Genetiska disken. Här kan ni se en disk som är gjord av lydite, en mycket hård sten.  Den har nästan samma hårdhet som granit men strukturen i lydite är som löv, så det skulle vara ganska omöjligt att göra samma disk i våra dagar ur samma material.

Diametern på den här disken – vi kallar den för den Genetiska disken – är omkring 27 cm. På den här disken finns flera saker presenterade som vanligen bara kan ses med mikroskop.


Till exempel, på den vänstra sidan runt klockan 11 kan man se ett ägg, mänskligt ägg utan och ett annat med spermier.  På den högra sidan ungefär vi klockan 1 ser man spermier.  Och sedan har man flera mycket underliga presentationer som vi inte kan förklara.

Men här, på den vänstra sidan, har man ett mikroskopiskt foto från insidan av en kvinna, gjort av en svensk fotograf, och ni kan se att ägget utan och med spermier ser exakt likadana ut som presentationen av den här Genetiska disken

På den andra sidan har ni, på toppen, flera presentationer av foster i olika storlekar, olika åldrar, slutar med… ser ut som ett litet barn.  Ni kan också se att vid slutet på plattan runt klockan 6, en kvinna och en man. Och även på den högra sidan runt klockan 9 ser man presentationen av en man, kvinna och ett barn.  Men det underliga är hur de presenterar dessa människolika huvuden.

Här ser man en kniv som är gjord av samma material, lydite.  På toppen av kniven på handtaget finner man moderns huvud, bakom har man barnets huvud och navelsträngen går runt nacken på barnet.  Så det betyder att den här kniven borde ha använts för att klippa av navelsträngen för att rädda barnets liv.

Detta är en uppslutning: Moder, barn och navelsträng.

Detta är ett instrument.  Det har kanske använts till att hjälpa barnet att komma ut när det skall lämna modern, om det var några komplikationer.  Det är också gjort av samma material, lydite.

Ni har här (till vänster) en vagina och barnets huvud som kommer ut.  Och på den andra sidan (höger) kan man föra in endast en tumme.  Det betyder att man bara kan använda det här instrumentet med fingrarna – med det menas att man inte kan använda kraft.  Så det betyder att det kanske är säkrare att hjälpa barnet lämna modern än våra instrument som vi använder idag, för ibland kan moderna instrument skada barnets huvud när de används.


Det här tror vi är ett medicinskt instrument (vänster).  Det är också gjort av lydite och det har en perfekt form.

Här är några andra, och här är ytterligare några (i mitten).  De är mycket mindre än de som visas på det här fotot.  När vi gjorde materialundersökningen i Wien checkade en världskänd expert de här bitarna.  Först och främst materialet: var och en är gjord av lydite.


Och formen i sig själv, han undersökte dem och slutligen sa han: ”Jag kan inte tala om hur de har gjorts, vem som gjorde dem.  Det enda jag kan definitivt säga dig… från samma material i våra dagar kan vi inte göra samma instrument.”

Så hur gamla de är vet vi inte.  Eftersom de hittades i Colombia och de inte passar in i någon existerande för-colombiansk kultur, så måste vi överväga att dessa artefakter är åtminstone äldre än 6 000 år, men vi kan inte förklara vad för sorts teknologi de använde för att kunna göra sådana instrument och sådana verktyg gjorda av lydite.

Ni kan se att varje bit passar exakt i varje typ av hand, det kvittar hur stor handen var.  Varje instrument, varje verktyg passar exakt varje hand som använde dessa instrument.


Detta kallar jag på skämt Tandläkarens stol… perfekt gjord, men återigen samma material: lydite.  Och frågan är varför, om de kunde göra sådana perfekta statyetter från detta mycket svåra material, varför visade de alltid det mänskliga ansiktet med stora, runda ögon och en liten näsa och en stor mun?  Det finns ingen möjlig, verklig förklaring till detta.

Ansiktet (vänster) liknar lite grann Moai, de stora stenstatyerna på Påskön.  Här (höger) ser ni en närbild.

Detta är återigen en sak från Colombia i lydite.  På framsidan kan man se modern som håller babyn och på baksidan ser man mannen med rustning, mycket troligt för jakt.

Den här stenstatyetten hittades i Colombia.  Den ser exakt likadan ut som Moai-statyerna från Påskön, men den är bara omkring 30 cm i storlek.

Detta är ett annat mästerverk av ett stenarbete.  Vi har på både sidor en presentation av en fågel, men om vi tittar på framsidan (vänster) kan man se att de två fåglarna återger ett ansikte.  Och på den vänstra sidan (höger) mellan fåglarnas huvuden och vingarna, ser man återigen en okänd skrift som vi har funnit på stenar från runt om i hela världen.

Detta är modern som håller ett barn, mycket underligt ansikte, och gjort av en sorts jade.

Den här är en annan sten från Colombia som visar en bälta.  På toppen av bältan ser man ett underligt ansikte med långa öron och två horn längst upp.

På den här artefakten ser man ett leende ansikte på toppen.  Där är två trianglar på den här sidan (vänster) och på andra sidan, på den högra sidan (höger) ser man ett ansikte.  Om igen ett djuransikte på den högra sidan och några okända symboler.

Och på botten av det här objektet ser ni ett djur… ser ut som en krokodil.

Guinea, Västra Afrika

Nu flyttar vi till Guinea i Västafrika, mycket nära gränsen till Mali.

På ett enormt granitberg har man funnit ett halvporträtt av en dam som gjorts i granit.  Storleken på den här statyn från toppen på huvudet till mitten av torson mäter exakt 150 m. Så detta är en verkligt stor fråga: Vem kan möjligen ha kunnat göra ett så enormt stort halvporträtt i granit i ett berg för åtminstone 10-12 000 år sedan?


Den italienske geologen, professor Pitoni, var på platsen och han gjorde dessa fotografier.  Han tittade på Jorden i botten av det här berget och hans uträkning var att detta stenmonument måste ha gjorts för minst 10-12 000 år sedan.  Men sedan har vi den verkligt stora frågan: Vem kan ha gjort ett så stort stenmonument? Även i våra dagar skulle det vara omöjligt, eller det skulle kosta så mycket pengar att det aldrig skulle kunna göras.

Och om ni tittar på det uppåtvända ansiktet – en del experter sa att detta ansikte definitivt inte är europeiskt, men inte heller, naturligtvis, svart afrikanskt.  Det måste antingen vara sydamerikansk eller asiatisk kultur.  Men igen, vi är vid en punkt av 10-12 000 år tillbaka i tiden.  Det kanske är från den förlorade civilisationen från Atlantis?

Nära det här området i Sierra Leone var professor Pitoni chef för en diamantgruva.  Och han hade hört en legend i det här området att Allah en gång, då han var arg på några änglar, så förvandlade han dem till sten och slängde ner dem på Jorden.  Han tog även himlen… och gjorde den till sten och slängde den ner till Jorden.  Och han tog stjärnorna och slängde också dem ner till Jorden.


Legenden säger att himlen, ni kan se den i den här stenen – de kallar dem Himmelssstenar, himmelsblå stenar som hittats i det här området under jorden. Vi gjorde undersökningar i Wien… detta är definitivt en artificiell sten, den är inte en naturlig sten, och andra material kan också hittas här. Men det enda de inte kunde informera oss om är vad för färg de använde för att få den här verklighetstrogna himmelsblå färgen.


Stenstatyetterna hittades från 20 meter ner till även 50 meter.  Professor Pitoni tog alltid ett organiskt material från fyndplatsen och åldersdateringen på dessa stenartefakter är från 2 500 år upp till den äldsta på 17 000 år.  Här (botten höger) har ni en granitsten, så kallad Nomoli, med en mycket snygg inristning.

Här har vi en man som sitter på en elefant, men det finns också legender om jättar över hela Afrika.  Ni vet hur stor en elefant är!  Det är ett underbart stenarbete, det är mycket hårt och mycket tungt.

Där finns också en del artefakter som visar halvmänniskor, eller människor, med huvud av en reptil och hållande en slags kruka i handen och de kunde sätta något inne i den här krukan. Och också på toppen av flera Nomolis finns ett hål för att sätta något på insidan, och det troligaste är att de användes för ceremonier.

Här är en sorts djur… det ser ut som en dinosaur.  När professor Pitoni fann den här statyn så gjorde den ett konstigt ljud. Så han öppnade statyn och fann på insidan en liten svart boll. Ni kan se på botten av statyn (ovan till höger) och detta var gjort i järnmaterial.



När vi gjorde undersökningen på den här artefakten och speciellt då på metallbollen, så kallade professorn på mig nästa morgon och berättade att någon måste ha gjort ett dåligt skämt för mig.  Jag frågade: Varför?  Därför att resultatet av undersökningen visade att den här metallen var kromstål och kromstål hittades första gången i början på 1900-talet i Österrike.  Det betyder att det var omöjligt att finna det på insidan av en staty med en ålder av ungefär 17 000 år!

Men när jag omedelbart kallade på professor Pitoni skrattade han och sa: Jag är en geolog.  Om en staty gör underliga ljud så öppnar jag den inte ögonblickligen, men jag tog flera röntgenbilder.

Ni kan se här på den högra bilden (ovan) en av röntgenbilderna och ni ser att på insidan av den stängda statyn, den runda bollen, kromstålbollen, existerade. 


På det här röntgenfotot kan ni se exakt.  Och även professor Pitoni såg att den här stenstatyn, under tidigare år, redan var öppnad och perfekt stängd igen.  Han kallade på en specialist som öppnade den exakt enligt fotot, den lilla stenbollen som låg tätt inpå hålet på insidan, och ni kan se att metallbollen redan existerade.

Giants

En del av er kanske har tittat på flera bilder, fotografier på internet av jättar, jätteskelett som hittats i öknen i Indien, i Kina och på andra platser.  De flesta av dessa foton var konkurrenter till foton som presenteras i Photoshop… perfekt gjorda.  Jag var också ganska imponerad när jag mottog ett av de här fotona för första gången…

Men de fotografierna jag nu visar er är definitivt inte från Photoshop.  Dessa foton är verkliga skallar och skelett.

Den här skallen hittades inuti ett tunnelsystem under jorden i Colombia.  Skallen är daterad till upptill 11 000 år.  Skallen är större än en normal skalle och framtänderna i käken sitter på ett annorlunda sätt än våra tänder.

BR: Något som drar uppmärksamheten till mig här är att det är en mycket starkt utpräglad käke.  Det är en mycket framträdande käklinje och en mycket framträdande haka.


Och här kan man se ett foto som visades för oss av en Project Camelot-insider.  Detta är inte ett riktigt fotografi, detta är en scen från den gamla filmen med Arnold Schwarzenegger, Conan the Barbarian.  Vad ni ser här är en specialeffekt på skådespelaren James Earl Jones. Det viktiga här är formen av käklinjen.

Vårt vittne, som hade tillbringat tid med Anunnaki i nutid, sa att detta är en av de saker som karaktäriserade dem, frånsett deras storlek som han säger var mellan 2,50 och 2,70 cm långa. Han sa att de var mycket stora och de var mycket starka och de såg större ut än det.  Men detta är ungefärlig längd, vilken matchar exakt de 2,6 meter som Klaus har talat om.  Han sa att det var en mycket framträdande stark käklinje och detta är det som slår mig angående dessa skelett, dessa skallar som vi ser på just nu.

KD: Det visste jag inte…

BR: Nej, men du behöver veta detta!  Tillbaka till Klaus…


KD: Så återigen, här har ni ett mycket gammalt foto som gjorts i ett museum i La Valletta på Malta.  Det visar flera långa skallar och förklaringen till detta är ”deformerade skallar”, men de går väldigt långt bakåt.

Detta är en av flera mycket, mycket konstiga skallar.

De är utställda i ett litet museum i Ica i Peru.  Ica ligger nära de kända Nazca Lines och museet kallas Museo Maria Reiche, efter den tyska dam som hela livet forskade i Nazca Lines. Och i detta museum kan man se de underligaste skallar jag någonsin sett, alla funna i det här området i närheten av Nazca Lines.  Så frågan är: Vad för sorts människor levde här och hur fick de dessa skallformer?

Speciellt den här.  Flera doktorer och experter sa till mig att det inte skulle vara möjligt att skapa en sådan sorts deformering, för genom deformering får man inte det dubbla benmaterialet på skallen.  Och på den här skallen, där vi också har partiklar av skinn och hår, tror jag inte att det skulle vara svårt att göra en åldersdatering, och speciellt en DNA-analys.  

 
På det här fotot visar jag er legendariska skelettformer av jättar.  Under år 1964, i södra Ecuador, i provinsen Loja, bröts en del av en bergsplatå ner och Father Carlos Vaca, som arbetade som präst på sjukhus, kallades till den här platsen och han fann de brutna benen av en jätte.

BR: Bra, ja Klaus, jag frågade om du ville ta oss med på en resa och under den sista timmen har du tagit oss med på en fascinerande resa, inte bara runt om i världen utan också genom tiden så långt tillbaka som till 17 000 år.

Det är en verklig påminnelse om hur lite vi vet om hur vår verkliga historia är.  Detta är viktiga bitar i ett viktigt puzzel och du gör ett enormt arbete för att öka människors medvetenhet om vad det är som vi inte får se på många museer, vad det är som vi inte läser om i antropologiska böcker och vad det är som många universitetsprofessorer fortfarande vägrar att inse.

Tack så mycket för din del i att hjälpa till med att öka vår egen förståelse av vår historia på planeten Jorden, Klaus.  Tack så mycket.






Klicka här för PDF versionen av intervjun (20 sidor)

Klicka här för video presentationen






Support Project Avalon - make a donation:

Donate

Thank you for your help.
Your generosity enables us to continue our work.

Bill Ryan

bill@projectavalon.net


unique visits